Förlagets beskrivning
I ett litet hus i Härnösand bor Doris med sina föräldrar. Det är 1950-tal och folkhem, och Doris har långt, ljust hår och Amerikaklänningar. Men hon får inte le så att de trasiga, bruna tänderna syns, hon får inte berätta att pappa dricker Elakt vatten och att hon och mamma måste smyga till grannarnas tvättstuga om nätterna för att kunna tvätta, och på vintern är det is på vattenhinken i köket om morgnarna, eftersom elden har brunnit ut under natten.
Det är många gånger släkten som blir räddningen för barnet Doris mostrarna som skickar presenter och tar hand om henne på sommarlovet, mormodern som dött innan Doris föddes, men som blir en förebild för henne. Samtidigt finns där mörka hemligheter: farbrodern som tog livet av sig, farmodern som ströp sitt förstfödda barn.
Skammens boning är en självbiografisk berättelse om en uppväxt i Härnösand under femtio- och sextiotalen. Det är en krönika över det Fattigsverige som dröjde sig kvar långt in i modern tid, och om en ganska vanlig svensk släkt. Men det är också en historia om att överleva och att hitta sig själv. Skammens boning är en bok som går rätt in i hjärtat och som kan påminna om Elsie Johanssons romaner och om Frank McCourts Ängeln på sjunde trappsteget.
Läs mer om Doris på hennes
Fler böcker av Dahlin, Doris
Liknande böcker
Sanna
Fattigdomen finns kvar än  (Betyg 4 av 5)
Det är en svindlande resa in i fattigdomens och fylleriets femtiotal. Språket är lite distanserat, kanske ett sätt att hålla smärta borta. Ett övergrepp skildras flyktigt, går snabbt förbi, man fattar knappt att något hänt. Genom hela boken upplevs ensamheten starkast. Det här är en true life story där författaren redan gjort sin klassresa och återvänder in i barndomslandet från en säker position. För mig som upplevt verklig fattigdom i femtiotalet är lilla Doris rik i sina amerikaklänningar och den årliga ateljéfotograferingen. Jag fick inte ens köpa skolfoto de gånger jag hade kläder som dög att fotograferas i. Men för det mesta stannade man hemma examensdagen och skolfotodagen. Inga finkäder fanns och jag gick tidvis barfota till skolan i stockholmsförorten. Ändå tycker jag om boken för den skildrar en verklighet som jag vet. Den finns. Den är. Den har inte slutat finnas och är historisk, utan den finns här just nu. Om vi ser oss omkring.
( Skammens boning)
Recensera boken
Skriv en recension och dela dina åsikter med andra. Försök att fokusera på bokens innehåll. Läs våra instruktioner för mer information.
Skammens boning
Bokrecensioner » Skammens boning
|
|
 |
|
|
|
|
