Mirjana Stojanovic Att slippa återfall

(Betyg 4 av 5)

Denna bok hade jag läst i början av mitt tillfrisknande, som ny nykter, och kan hålla med Pia om att det inte hade samma effekt på mig då som nu.
Helt enkelt läste jag den förtidigt. Jag saknade självinsikt, kunde inte se varningssignaler och var omedveten om PAA.

Nu efter ett tag i tillfrisknandet (trots att jag fortfarande är nykomling, också) landade boken på ett helt annat sätt hos mig. Jag ser att mitt återfall, efter två månaders drogfrihet, var oundvikligt, p g a att jag inte kände till varningssignalerna och trodde att det var mitt beslut att ta återfall.

Sedan, när jag förmådde mig att komma tillbaka, ta till mig Programmet, skaffa sponsor och började jobba i stegen, blev det annorlunda. Jag gjorde ”rätt saker” för mitt tillfrisknande och slapp ta återfall. Fortfarande kände jag inte till PAA eller återfallssignaler, men jag gjorde som min sponsor sa till mig, gick på möten och lyssnade till andras delningar. Jag var ganska flitig med mitt stegarbete. Allt detta av rädslan för återfall. Det var första gången att jag drevs till positiva handlingar av rädslan.

Jag hörde om att statistiken säger att man utan behandling, om man kommer till gemenskapen ”från gatan”, har väldigt dåliga odds att förbli drogfri. Det fick mig att börja köpslå om att strunta i allting och återgå till användande. På mötena delade jag om det och jag tror att det var min räddning.

Ytterliggare en erfarenhet har jag av mitt högmod. När jag kände mig ”tillfrisknande” smög min sjukdom på och jag var nära återfall.

Andra signaler kunde jag tolka som varningar och det är jag tacksam för.

Nu, när jag har läst boken, kan jag se tydligt att jag hade lidit av PAA och att jag hade gått genom flera återfallsprocesser men utan att ta det.

I och med att det handlar om en känslomässig sjukdom betonar Gorski att det är väldig viktigt att ta hand om de problem som orsakar känslomässig obalans. Han hänvisar till ACOA som kan vara till stor nytta i vårt dagliga förändrings- eller utvecklingsarbete.

På mitt arbete (på Korpberget) använder vi oss av boken i två syften.

Alla klienter får göra STÅP innan de åker hem, just för att få insikt om möjliga fallgropar på hemmaplan. Återfallskunskap kan vara avgörande för att förhindra återfall. Klienter gör en strukturerad planering av sin tillvaro. Ibland kräver det ett plan B, som alternativ.

Ett annat tillfälle där vi använder oss av boken är vid återfallsbehandling. Då går klienter genom alla varningssignaler i alla stadier vid återfall och försöker pricka in exakt tidpunkt och tillfälle där deras återfall startade. Sedan gör de STÅP också.

Att förebygga återfall eller fortsätta med tillfrisknandeprocessen räcker inte att bara de beroende ska ha kunskaper. Det krävs att familjen eller närmaste personer i nätverket ska få information för att kunna finnas till hands.

Att komma hem, efter behandlingen, till familj som inte har kunskap om sjukdomen och inte utvecklas, kan vara förrädiskt. Därför betonar Gorski vikten av att alla ska ta del av programmet. Här kommer AL-ANON in i bilden.

Vi på Korpberget lägger stor vikt vid Familje- eller Anhörigveckan. Varje behandling ger möjlighet till två anhöriga att komma och ta del av tillfrisknandeinformationen. Vid behov kan vi bevilja en sådan vecka till fler anhöriga. I samband med denna vecka erbjuder vi möjlighet till trepartssamtal för att göra upp en plan för fortsatta relationer i tillfrisknandet.

Denna bok är ett måste och är ovärderlig i mitt arbete.
(Vid sunda vätskor)

Vid sunda vätskor : handbok i återfallsprevention vid kemiskt beroende

Vid sunda vätskor